Artikel\u00f6versikt<\/h2>\n\n- Skrivomr\u00e5de-typer<\/a><\/u><\/li>\n
- Det gyllene snittet i detalj<\/a><\/u><\/li>\n
- Linje- eller diagonalkonstruktion<\/a><\/u><\/li>\n
- Enkel talserie<\/a><\/u><\/li>\n
- Niodelning<\/a><\/u><\/li>\n
- Utformningsraster<\/a><\/u><\/li>\n
- Ett exempel<\/a><\/u><\/li>\n
- Utformningsraster med InDesign<\/a><\/u><\/li>\n
- Skrivomr\u00e5de och visningar<\/a><\/u><\/li>\n<\/ul>\n
>>> Skrivomr\u00e5de-f\u00f6rlagor f\u00f6r gratis nedladdning <<<<\/a><\/u><\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n\u00d6versikt \u00f6ver skrivomr\u00e5de-metoder<\/h2>\n\n- Det gyllene snittet<\/strong>
\nDen mest klassiska metoden, som h\u00e4rstammar fr\u00e5n ren\u00e4ssansen, kallas ”gyllene snittet”. Sidof\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r det gyllene snittet kan anv\u00e4ndas f\u00f6r olika rumslayouter, liksom f\u00f6r best\u00e4mning av skrivomr\u00e5det eller f\u00f6r valet av pappersstorlek. Fibonacci-talserien \u00e4r n\u00e4ra relaterad till gyllene snittet.<\/li>\n- Linjekonstruktion (\u00e4ven: diagonalkonstruktion)<\/strong>
\nI linjekonstruktionen arbetar man med diagonaler, som vid f\u00f6rsta anblicken verkar vara avskr\u00e4ckande matematisk, men senast n\u00e4r den tredje anv\u00e4ndningen skakats ur \u00e4rmen representerar den ett bra alternativ till det gyllene snittet.<\/li>\n- Den enkla talserien<\/strong>
\nH\u00e4r tj\u00e4nar nummerserien 2:3:4:5 eller 2:3:4:6 som ett hj\u00e4lpmedel f\u00f6r att definiera stegens proportioner.<\/li>\n- Niodelning<\/strong>
\nNiodelningen \u00e4r ett annat bepr\u00f6vat s\u00e4tt att snabbt och enkelt komma till m\u00e5let, men resultatet \u00e4r inte utan vidare skalbart.<\/li>\n<\/ul>\nSkrivomr\u00e5de-grundl\u00e4ggande<\/h2>\n
En rymlig mitt och balans skapas, om det placeras mer vitt utrymme under \u00e4n \u00f6ver objekten. S\u00e5ledes \u00e4r den upplevda, harmoniska optiska mitten alltid n\u00e5got \u00f6ver den datorber\u00e4knade mitten. Vi kommer att beakta detta faktum vid varje konstruktionstyp.<\/p>\n
Skrivomr\u00e5det f\u00f6r en enda sida ligger vanligtvis horisontellt i mitten; F\u00f6r flersidiga dokument m\u00e5ste du ber\u00e4kna, att l\u00e4saren alltid tittar p\u00e5 tv\u00e5 sidor bredvid varandra och s\u00e5lunda ger det fria inre utrymmet, den s\u00e5 kallade inre linningen<\/strong> eller det inre steget,<\/strong> en dubbel effekt. D\u00e4rf\u00f6r utformar man i dubbelsidiga dokument den inre linningen ungef\u00e4r h\u00e4lften s\u00e5 bred som det yttre steget. D\u00e4rtill finns \u00e4nnu ocks\u00e5 begrepp som huvudsteget, dvs. utrymmet ovanf\u00f6r det tryckta omr\u00e5det och fotsteget i nedre kant.<\/p>\n![\"Diagram](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-type-area.jpg\")
<\/a>Steg och skrivomr\u00e5de<\/figcaption><\/figure>\n<\/a><\/p>\nSkrivomr\u00e5de med gyllene snitt och Fibonacci<\/h2>\n
Det gyllene snittet st\u00f6ter vi p\u00e5 som en proportionslag inom arkitektur, m\u00e5leri, skulptur och natur. Den st\u00f6der oss i den harmoniska uppdelningen eller indelningen av omr\u00e5den och str\u00e4ckor. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan sm\u00e5 bokst\u00e4ver och stora bokst\u00e4ver ocks\u00e5 baserat p\u00e5 det gyllene snittet f\u00f6r m\u00e5nga teckensnitt. Vid det gyllene snittet f\u00f6rh\u00e5ller sig det mindre avst\u00e5ndet till det st\u00f6rre som det st\u00f6rre till det totala avst\u00e5ndet.<\/p>\n
Sekvensen f\u00f6r siffrorna i Fibonacci-numren \u00e4r n\u00e4ra relaterad till det gyllene snittet och f\u00e5r f\u00f6r enkelhetens skull anv\u00e4ndas f\u00f6r att hitta skrivomr\u00e5de enligt de ”gudomliga proportionerna”. De \u00e4r 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, etc. – d\u00e4r ett tal av sekvensen l\u00e4ggs till det f\u00f6reg\u00e5ende f\u00f6r att erh\u00e5lla det efterf\u00f6ljande. Exempel: Talet 5 som l\u00e4ggs till det f\u00f6reg\u00e5ende talet 3 resulterar i talet 8.<\/p>\n
L\u00e5t oss nu till\u00e4mpa talserien p\u00e5 ett dubbelsidigt skrivomr\u00e5de. Faktum \u00e4r att detta inte anv\u00e4nds f\u00f6r att definiera skrivomr\u00e5det, utan f\u00f6r att definiera steget och sedan de d\u00e4rav definierade proportionerna f\u00f6r skrivomr\u00e5det.<\/p>\n
Det inre steget \u00e4r vanligtvis alltid det minsta, d\u00e4refter \u00f6kar storleken p\u00e5 linningen medurs f\u00f6r h\u00f6ger sida och moturs f\u00f6r v\u00e4nster sida. Om vi \u00f6verf\u00f6r talserierna till stegstorlekar, f\u00e5r vi 2 enheter f\u00f6r det inre steget, 3 enheter f\u00f6r huvudsteget, 5 enheter f\u00f6r det yttre steget och 8 enheter f\u00f6r fotsteget. Storleken p\u00e5 enheterna \u00e4r fritt valbar och beror p\u00e5 m\u00e4ngden inneh\u00e5ll, produkt och m\u00e5lgrupp.<\/p>\n![\"Tv\u00e5](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-golden-ratio.jpg\")
<\/a>Skrivomr\u00e5de efter gyllene snitt<\/figcaption><\/figure>\n<\/a><\/p>\nSkrivomr\u00e5de med linjekonstruktion<\/h2>\n
I denna metod skapar diagonala linjer ett skrivomr\u00e5de; d\u00e4rmed \u00e4r slutstorleken variabel. Rita f\u00f6rst tv\u00e5 diagonaler \u00f6ver dubbelsidan, sedan en diagonal var och en inom varje enskild sida, fr\u00e5n yttre botten till inre toppen. F\u00f6r den \u00f6vre v\u00e4nstra startpunkten f\u00f6r skrivomr\u00e5det ska du leta efter en punkt p\u00e5 den h\u00f6gra ensidiga diagonalen. F\u00f6lj denna med en horisontal \u00e5t h\u00f6ger, tills du m\u00f6ter den dubbelsidiga diagonalen. D\u00e4rifr\u00e5n g\u00e5r resan rakt ner, tills du \u00e5ter m\u00f6ter enkelsidesdiagonalen och d\u00e4rifr\u00e5n st\u00e4nger du rektangeln med en horisontell linje. Det l\u00e5ter kanske f\u00f6rvirrande, men illustrationen nedan ska kvickt f\u00f6rtydliga detta.<\/p>\n
Du kan alltid g\u00f6ra en \u00e4ndring i skrivomr\u00e5dets storlek genom att flytta den v\u00e4nstra \u00f6vre startpunkten upp\u00e5t p\u00e5 den h\u00f6gra enkelsidiga diagonalen eller vidare ned\u00e5t. En f\u00f6rskjutning upp\u00e5t l\u00e5ter skrivomr\u00e5det \u2013 med bibeh\u00e5llna proportioner – bli st\u00f6rre, en f\u00f6rskjutning ned\u00e5t minskar skrivomr\u00e5det.<\/p>\n![\"Ett](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-diagonal-lines.jpg\")
<\/a>Type area using diagonal lines<\/figcaption><\/figure>\nPlan B<\/h3>\n
Om du beh\u00f6ver hj\u00e4lp med storlekar, kan du s\u00e4tta in ytterligare en linje, som ocks\u00e5 hj\u00e4lper vid detta val: N\u00e4r alla fyra diagonalerna skapats, startar du en vertikal linje vid den punkt, d\u00e4r den enkelsidiga diagonalen och den dubbelsidiga diagonalen p\u00e5 en sida sk\u00e4r varandra och drar den upp till kanten av sidan. D\u00e4r startar du en annan linje som g\u00e5r till sk\u00e4rningspunkten p\u00e5 den andra sidan. Detta skapar en ny sk\u00e4rningspunkt mellan den sista linjen och diagonalen p\u00e5 en sida – och det \u00e4r v\u00e5r \u00f6vre v\u00e4nstra startpunkt f\u00f6r skrivomr\u00e5dets rektangel.<\/p>\n![\"Diagram](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-diagonal-lines-b.jpg\")
<\/a>Skrivomr\u00e5de-diagonal<\/figcaption><\/figure>\n<\/a><\/p>\nSkrivomr\u00e5de med talserie<\/h2>\n
Med talserien 2:3:4:5 och 2:3:4:6 \u00e4r det enkelt att st\u00e4lla in storleken p\u00e5 de fyra banden; Emellertid ignoreras f\u00f6rh\u00e5llandet mellan pappersbredden och h\u00f6jden. \u00c4nd\u00e5 ger anv\u00e4ndningen av de tv\u00e5 talserierna en snabb och ofta betydande l\u00f6sning.<\/p>\n![\"Ett](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-numbers.jpg\")
Skrivomr\u00e5de<\/figcaption><\/figure>\n<\/a><\/p>\nSkrivomr\u00e5de med niodelning<\/h2>\n
Vid niodelning f\u00f6rdelas bredden och h\u00f6jden p\u00e5 sidorna i respektive nio f\u00e4lt. Nu l\u00e4mnar du ett f\u00e4lt \u00f6verst och fritt p\u00e5 innerkant, ute och under respektive tv\u00e5 f\u00e4lt. Nackdelen med denna metod \u00e4r den inte skalbara stegbredden vid en relativt liten och d\u00e4rmed fast storlek p\u00e5 skrivomr\u00e5det.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-9x9.jpeg\")
<\/a>Skrivomr\u00e5de nio<\/figcaption><\/figure>\n<\/a><\/p>\nUtformningsraster<\/h2>\n
Medan v\u00e5rt skrivomr\u00e5de respektive stegbredder nu anger ytterkanterna, \u00e4r det fortfarande gapande fritt inom skrivomr\u00e5det. S\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller omfattande projekt med sm\u00e5skaliga inneh\u00e5ll eller med flersidiga dokument, beh\u00f6ver vi ocks\u00e5 en struktur inom skrivomr\u00e5det – utformningsrastret.<\/strong><\/p>\nRastret delar upp skrivomr\u00e5det horisontellt och vertikalt i rasterf\u00e4lt och st\u00f6der iordningsst\u00e4llande av text och bilder.<\/p>\n
Horisontell indelning<\/h3>\n
Vi b\u00f6rjar med den horisontella indelningen. Den skapas av ett kolumnraster, som delar upp texten i flera kolumner plus mellanslag mellan kolumnerna. I exemplet arbetar vi med en pappersbredd p\u00e5 200\u00a0mm och med ett skrivomr\u00e5de med diagonalkonstruktion. De p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapade skrivomr\u00e5desm\u00e5tten \u00e4r<\/p>\n
\n161\u00a0x\u00a0224,5\u00a0mm.<\/p>\n<\/div>\n
Skrivomr\u00e5dets bredd \u00e4r uppdelad i tre textkolumner med en bredd p\u00e5 50,3\u00a0mm och ett mellanliggande utrymme p\u00e5 5\u00a0mm.<\/p>\n![\"Ett](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-grid-cells.jpeg\")
<\/a>Rasterceller i skrivomr\u00e5det<\/figcaption><\/figure>\nVertikal underdelning<\/h3>\n
I vertikal riktning specificerar skrivomr\u00e5dets h\u00f6jd f\u00f6rst kolumnh\u00f6jden, som ska vara en multipel av grundlinjerastret, dvs. radavst\u00e5ndet fr\u00e5n grundtexten. Denna h\u00f6jd ska nu underdelas, varigenom cellerna slutligen skapas. Cellh\u00f6jden inriktar sig vanligtvis efter cellbredden och ett harmoniskt tv\u00e4rformat b\u00f6r uppst\u00e5. Ofta fungerar det minsta bildformatet som en f\u00f6rlaga f\u00f6r cellstorleken. Cellernas h\u00f6jd m\u00e5ste emellertid vara s\u00e5dan, att flera celler hamnar exakt vid underkanten av skrivomr\u00e5det – s\u00e5 att h\u00f6jden av skrivomr\u00e5det alltid uppg\u00e5r till en multipel av rastercellens h\u00f6jd.<\/p>\n
Rasterceller<\/h3>\n
De resulterande cellerna fyller nu skrivomr\u00e5det fullst\u00e4ndigt och hj\u00e4lper oss i bakgrunden vid placeringen av objekt s\u00e5v\u00e4l som vid best\u00e4mning av storlekar. Till exempel flyttas bilder eller rutor nu i rastercellsteg: den minsta bilden eller den minsta rutan har storleken av en rastercell; st\u00f6rre bilder \u00e4r alltid en multipel av rastercellerna.<\/p>\n![\"En](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-grid-cells-example.jpeg\")
<\/a>Exempel p\u00e5 att arrangera en artikel inom ett skrivomr\u00e5de med rasterceller<\/figcaption><\/figure>\nGenerellt g\u00e4ller: Ju mindre cellstorlekar, desto flexiblare \u00e4r man med utformningen, men desto mer kaotisk kan f\u00f6rdelningen av objekt bli. Vid f\u00f6r sm\u00e5 rasterceller, g\u00e5r nyttan av rastret f\u00f6rlorad.<\/p>\n
<\/a><\/p>\nEtt skrivomr\u00e5de-exempelr\u00e4kning<\/h2>\n
Ett exempel ska f\u00f6rtydliga ber\u00e4kningen av skrivomr\u00e5det. Det visar ocks\u00e5, att du inte alltid kan r\u00e4kna exakt p\u00e5 millimetern, men ist\u00e4llet borde du h\u00e5lla ditt skrivomr\u00e5de och utformningsrastret flexibelt. Vi utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6ljande antaganden:<\/p>\n
Pappersformat:<\/strong> 200\u00a0x\u00a0280\u00a0mm
\nFlytande text:<\/strong> 9 punkter teckenstorlek, 12 punkter radavst\u00e5nd<\/p>\nEnligt ovanst\u00e5ende skrivomr\u00e5desutkast \u00e4r v\u00e5r planerade, ungef\u00e4rliga typomr\u00e5desh\u00f6jd i exemplet mellan 210 och 230\u00a0mm. Konkret b\u00f6r det enligt\u00a0linjekonstruktion<\/a>\u00a0bli en typomr\u00e5desh\u00f6jd p\u00e5 225.<\/p>\nNu delar vi denna h\u00f6jd p\u00e5 225\u00a0mm genom 12 punkter i grundlinjerastret, dvs. 4 236\u00a0mm, vilket ger 53,11. Men vi beh\u00f6ver en exakt multipel av grundlinjerastret. Allts\u00e5 rundar vi av 53 rader och minskar typomr\u00e5desh\u00f6jden till 53 * 4,236 = 224,5\u00a0mm.<\/p>\n
F\u00f6r 53 linjer finns det 6 rasterf\u00e4lt med respektive 8 rader vardera plus en rad med mellanrum. Vi har allts\u00e5 6 rasterf\u00e4lt * 8 rader = 48 rader plus 5 rader mellanrum = 53 rader = 224,5\u00a0mm.<\/p>\n
Kort mellanfacit \u2013 f\u00f6r v\u00e5r sida har vi nu ber\u00e4knat f\u00f6ljande v\u00e4rden:<\/p>\n
\n- Raster<\/strong>: 6 rutor med 8 linjer vardera<\/li>\n
- Indelning<\/strong>: 53 rader f\u00f6r var 12:e punkt<\/li>\n
- Effektivt skrivomr\u00e5desh\u00f6jd<\/strong>: 224,5\u00a0mm<\/li>\n<\/ul>\n
Hur stort \u00e4r nu huvud- och fotsteget? Detta framg\u00e5r av f\u00f6ljande ber\u00e4kning:
\n280\u00a0mm (pappersh\u00f6jd) \u2013 224,5\u00a0mm (satsh\u00f6jd) = 55,5\u00a0mm \u00f6ver f\u00f6r huvud- och fotsteget.<\/p>\n
Stegproportioner enligt\u00a0Fibonacci<\/a>: 55,5\u00a0mm \/ 8 * 5 = 34,7\u00a0mm f\u00f6r fotsteget; 20,8\u00a0mm f\u00f6r huvudsteget; alternativt anv\u00e4nder vi stegproportionerna i\u00a0Linjekonstruktion<\/a>, som ger 37,1\u00a0mm f\u00f6r fotsteget och 18,4\u00a0mm f\u00f6r huvudsteget.<\/p>\n\n- Huvudsteg<\/strong>: 18,4\u00a0mm<\/li>\n
- Fotsteg<\/strong>: 37,1\u00a0mm<\/li>\n<\/ul>\n
![\"En](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-calculating.jpeg\")
<\/a>Ber\u00e4kning av skrivomr\u00e5det<\/figcaption><\/figure>\n<\/a><\/p>\nGenerera utformningsraster i InDesign<\/h2>\n
I\u00a0Adobe InDesign<\/a>\u00a0fastst\u00e4lls skrivomr\u00e5det genom att ange stegbredden, som i InDesign kallas f\u00f6r kanter. Inmatningen g\u00f6rs antingen direkt i b\u00f6rjan, n\u00e4r filen skapas eller senare n\u00e4r filen \u00e4r \u00f6ppen.<\/p>\n![\"Sk\u00e4rmdump](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-settings.jpg\")
<\/a>Skrivomr\u00e5det kan skapas i InDesign, n\u00e4r du skapar ett dokument.<\/figcaption><\/figure>\nOm du g\u00f6r inmatningen senare, b\u00f6r du vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 vilka sidor som \u00e4r aktiva, n\u00e4r du \u00f6ppnar dialogrutan, eftersom endast stegen p\u00e5 de \u00f6ppnade sidorna \u00e4ndras!<\/p>\n
Om du vill ange alla sidor i ditt dokument, dubbelklickar du p\u00e5 en provsida i paletten Sidor, aktiverar sedan den andra exempelsidan f\u00f6r ett dubbelsidigt dokument och \u00f6ppnar sedan dialogrutan f\u00f6r inmatning av kanter via menyn\u00a0Sida<\/span>\u00a0>\u00a0Marginaler och spalter<\/span>.<\/p>\n![\"Sk\u00e4rmdump](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/page-construction-margins-columns.jpg\")
<\/a>\u2026 vilket ocks\u00e5 kan \u00e4ndras senare<\/figcaption><\/figure>\nSkapa Raster i InDesign<\/h3>\n
Rasterf\u00e4lten kan skapas med hj\u00e4lplinjer. Alternativt kan du skapa ljusa rektanglar, som du b\u00e4st placerar p\u00e5 ett separat lager och sp\u00e4rrar dessa. D\u00e4rmed kan de visas n\u00e4r som helst som ett placeringshj\u00e4lpmedel och g\u00f6mmas vid f\u00f6rhandsvisning.<\/p>\n
<\/a><\/p>\nSpeciella fall<\/h2>\n
Under vissa omst\u00e4ndigheter ska skrivomr\u00e5det och utformningsrastret uppfylla specifikationerna. Detta \u00e4r vanligtvis fallet, n\u00e4r delar av inneh\u00e5llet har fasta m\u00e5tt, vilket \u00e4r fallet med annonser. Annons\u00f6ren s\u00e4ljer till exempel en annons med en fast bredd och h\u00f6jd, som designern m\u00e5ste integrera i sitt skrivomr\u00e5de. I b\u00e4sta fall motsvarar det minsta displayformatet sedan en rastercell och de st\u00f6rre displayerna flera rasterceller. I praktiken \u00e4r det emellertid vanligtvis tv\u00e4rtom och rastercellerna ska baseras p\u00e5 annonsens h\u00f6jd- och breddproportioner.<\/p>\n
\n\n- Innan du skapar skrivomr\u00e5det och utformningsrastret, klarg\u00f6r du eventuella storlekar p\u00e5 displayerna.<\/li>\n
- Proportionerna av en rastercell, beh\u00f6ver inte matcha den som visas p\u00e5 displayen. En fyrkantig display kan till exempel best\u00e5 av 2 x 3 rasterf\u00e4lt.<\/li>\n
- Om du tvivlar, arbeta med sm\u00e5 rasterf\u00e4lt f\u00f6r att vara mer flexibel.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n
<\/a><\/p>\nSkrivomr\u00e5de-f\u00f6rlagor<\/h2>\n
Eftersom skrivomr\u00e5det inte alltid \u00e4r s\u00e5 enkelt att utforma f\u00f6r nyb\u00f6rjare, har vi skapat n\u00e5gra f\u00f6rlagor i alla ber\u00e4kningstyper som en InDesign-fil. Du kan ladda ned dem gratis h\u00e4r: Nyckeldata:<\/p>\n
\n- i format A4<\/li>\n
- i format 200\u00a0x\u00a0280\u00a0mm<\/li>\n
- beroende p\u00e5 skrivomr\u00e5de \u00e4ven i tv\u00e5 storlekar<\/li>\n<\/ul>\n
Downloads<\/h3>\n
Skrivomr\u00e5desf\u00f6rlagor gyllene snitt:<\/strong><\/p>\nLadda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de A4<\/a><\/p>\nLadda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de 200 x 280 mm<\/a><\/p>\nF\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de diagonal-\/linjekonstruktion:<\/strong><\/p>\nLadda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de A4<\/a><\/p>\nLadda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de 200 x 280 mm<\/a><\/p>\nF\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de talserie:<\/strong><\/p>\nLadda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de A4<\/a><\/p>\nLadda ned f\u00f6rlaga-skrivomr\u00e5de 200 x 280 mm<\/a><\/p>\nF\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de ny tilldelning:<\/strong><\/p>\n
>>> Skrivomr\u00e5de-f\u00f6rlagor f\u00f6r gratis nedladdning <<<<\/a><\/u><\/span><\/p>\n <\/a><\/p>\n En rymlig mitt och balans skapas, om det placeras mer vitt utrymme under \u00e4n \u00f6ver objekten. S\u00e5ledes \u00e4r den upplevda, harmoniska optiska mitten alltid n\u00e5got \u00f6ver den datorber\u00e4knade mitten. Vi kommer att beakta detta faktum vid varje konstruktionstyp.<\/p>\n Skrivomr\u00e5det f\u00f6r en enda sida ligger vanligtvis horisontellt i mitten; F\u00f6r flersidiga dokument m\u00e5ste du ber\u00e4kna, att l\u00e4saren alltid tittar p\u00e5 tv\u00e5 sidor bredvid varandra och s\u00e5lunda ger det fria inre utrymmet, den s\u00e5 kallade inre linningen<\/strong> eller det inre steget,<\/strong> en dubbel effekt. D\u00e4rf\u00f6r utformar man i dubbelsidiga dokument den inre linningen ungef\u00e4r h\u00e4lften s\u00e5 bred som det yttre steget. D\u00e4rtill finns \u00e4nnu ocks\u00e5 begrepp som huvudsteget, dvs. utrymmet ovanf\u00f6r det tryckta omr\u00e5det och fotsteget i nedre kant.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Det gyllene snittet st\u00f6ter vi p\u00e5 som en proportionslag inom arkitektur, m\u00e5leri, skulptur och natur. Den st\u00f6der oss i den harmoniska uppdelningen eller indelningen av omr\u00e5den och str\u00e4ckor. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan sm\u00e5 bokst\u00e4ver och stora bokst\u00e4ver ocks\u00e5 baserat p\u00e5 det gyllene snittet f\u00f6r m\u00e5nga teckensnitt. Vid det gyllene snittet f\u00f6rh\u00e5ller sig det mindre avst\u00e5ndet till det st\u00f6rre som det st\u00f6rre till det totala avst\u00e5ndet.<\/p>\n Sekvensen f\u00f6r siffrorna i Fibonacci-numren \u00e4r n\u00e4ra relaterad till det gyllene snittet och f\u00e5r f\u00f6r enkelhetens skull anv\u00e4ndas f\u00f6r att hitta skrivomr\u00e5de enligt de ”gudomliga proportionerna”. De \u00e4r 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, etc. – d\u00e4r ett tal av sekvensen l\u00e4ggs till det f\u00f6reg\u00e5ende f\u00f6r att erh\u00e5lla det efterf\u00f6ljande. Exempel: Talet 5 som l\u00e4ggs till det f\u00f6reg\u00e5ende talet 3 resulterar i talet 8.<\/p>\n L\u00e5t oss nu till\u00e4mpa talserien p\u00e5 ett dubbelsidigt skrivomr\u00e5de. Faktum \u00e4r att detta inte anv\u00e4nds f\u00f6r att definiera skrivomr\u00e5det, utan f\u00f6r att definiera steget och sedan de d\u00e4rav definierade proportionerna f\u00f6r skrivomr\u00e5det.<\/p>\n Det inre steget \u00e4r vanligtvis alltid det minsta, d\u00e4refter \u00f6kar storleken p\u00e5 linningen medurs f\u00f6r h\u00f6ger sida och moturs f\u00f6r v\u00e4nster sida. Om vi \u00f6verf\u00f6r talserierna till stegstorlekar, f\u00e5r vi 2 enheter f\u00f6r det inre steget, 3 enheter f\u00f6r huvudsteget, 5 enheter f\u00f6r det yttre steget och 8 enheter f\u00f6r fotsteget. Storleken p\u00e5 enheterna \u00e4r fritt valbar och beror p\u00e5 m\u00e4ngden inneh\u00e5ll, produkt och m\u00e5lgrupp.<\/p>\n <\/a><\/p>\n I denna metod skapar diagonala linjer ett skrivomr\u00e5de; d\u00e4rmed \u00e4r slutstorleken variabel. Rita f\u00f6rst tv\u00e5 diagonaler \u00f6ver dubbelsidan, sedan en diagonal var och en inom varje enskild sida, fr\u00e5n yttre botten till inre toppen. F\u00f6r den \u00f6vre v\u00e4nstra startpunkten f\u00f6r skrivomr\u00e5det ska du leta efter en punkt p\u00e5 den h\u00f6gra ensidiga diagonalen. F\u00f6lj denna med en horisontal \u00e5t h\u00f6ger, tills du m\u00f6ter den dubbelsidiga diagonalen. D\u00e4rifr\u00e5n g\u00e5r resan rakt ner, tills du \u00e5ter m\u00f6ter enkelsidesdiagonalen och d\u00e4rifr\u00e5n st\u00e4nger du rektangeln med en horisontell linje. Det l\u00e5ter kanske f\u00f6rvirrande, men illustrationen nedan ska kvickt f\u00f6rtydliga detta.<\/p>\n Du kan alltid g\u00f6ra en \u00e4ndring i skrivomr\u00e5dets storlek genom att flytta den v\u00e4nstra \u00f6vre startpunkten upp\u00e5t p\u00e5 den h\u00f6gra enkelsidiga diagonalen eller vidare ned\u00e5t. En f\u00f6rskjutning upp\u00e5t l\u00e5ter skrivomr\u00e5det \u2013 med bibeh\u00e5llna proportioner – bli st\u00f6rre, en f\u00f6rskjutning ned\u00e5t minskar skrivomr\u00e5det.<\/p>\n Om du beh\u00f6ver hj\u00e4lp med storlekar, kan du s\u00e4tta in ytterligare en linje, som ocks\u00e5 hj\u00e4lper vid detta val: N\u00e4r alla fyra diagonalerna skapats, startar du en vertikal linje vid den punkt, d\u00e4r den enkelsidiga diagonalen och den dubbelsidiga diagonalen p\u00e5 en sida sk\u00e4r varandra och drar den upp till kanten av sidan. D\u00e4r startar du en annan linje som g\u00e5r till sk\u00e4rningspunkten p\u00e5 den andra sidan. Detta skapar en ny sk\u00e4rningspunkt mellan den sista linjen och diagonalen p\u00e5 en sida – och det \u00e4r v\u00e5r \u00f6vre v\u00e4nstra startpunkt f\u00f6r skrivomr\u00e5dets rektangel.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Med talserien 2:3:4:5 och 2:3:4:6 \u00e4r det enkelt att st\u00e4lla in storleken p\u00e5 de fyra banden; Emellertid ignoreras f\u00f6rh\u00e5llandet mellan pappersbredden och h\u00f6jden. \u00c4nd\u00e5 ger anv\u00e4ndningen av de tv\u00e5 talserierna en snabb och ofta betydande l\u00f6sning.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Vid niodelning f\u00f6rdelas bredden och h\u00f6jden p\u00e5 sidorna i respektive nio f\u00e4lt. Nu l\u00e4mnar du ett f\u00e4lt \u00f6verst och fritt p\u00e5 innerkant, ute och under respektive tv\u00e5 f\u00e4lt. Nackdelen med denna metod \u00e4r den inte skalbara stegbredden vid en relativt liten och d\u00e4rmed fast storlek p\u00e5 skrivomr\u00e5det.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Medan v\u00e5rt skrivomr\u00e5de respektive stegbredder nu anger ytterkanterna, \u00e4r det fortfarande gapande fritt inom skrivomr\u00e5det. S\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller omfattande projekt med sm\u00e5skaliga inneh\u00e5ll eller med flersidiga dokument, beh\u00f6ver vi ocks\u00e5 en struktur inom skrivomr\u00e5det – utformningsrastret.<\/strong><\/p>\n Rastret delar upp skrivomr\u00e5det horisontellt och vertikalt i rasterf\u00e4lt och st\u00f6der iordningsst\u00e4llande av text och bilder.<\/p>\n Vi b\u00f6rjar med den horisontella indelningen. Den skapas av ett kolumnraster, som delar upp texten i flera kolumner plus mellanslag mellan kolumnerna. I exemplet arbetar vi med en pappersbredd p\u00e5 200\u00a0mm och med ett skrivomr\u00e5de med diagonalkonstruktion. De p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapade skrivomr\u00e5desm\u00e5tten \u00e4r<\/p>\n 161\u00a0x\u00a0224,5\u00a0mm.<\/p>\n<\/div>\n Skrivomr\u00e5dets bredd \u00e4r uppdelad i tre textkolumner med en bredd p\u00e5 50,3\u00a0mm och ett mellanliggande utrymme p\u00e5 5\u00a0mm.<\/p>\n I vertikal riktning specificerar skrivomr\u00e5dets h\u00f6jd f\u00f6rst kolumnh\u00f6jden, som ska vara en multipel av grundlinjerastret, dvs. radavst\u00e5ndet fr\u00e5n grundtexten. Denna h\u00f6jd ska nu underdelas, varigenom cellerna slutligen skapas. Cellh\u00f6jden inriktar sig vanligtvis efter cellbredden och ett harmoniskt tv\u00e4rformat b\u00f6r uppst\u00e5. Ofta fungerar det minsta bildformatet som en f\u00f6rlaga f\u00f6r cellstorleken. Cellernas h\u00f6jd m\u00e5ste emellertid vara s\u00e5dan, att flera celler hamnar exakt vid underkanten av skrivomr\u00e5det – s\u00e5 att h\u00f6jden av skrivomr\u00e5det alltid uppg\u00e5r till en multipel av rastercellens h\u00f6jd.<\/p>\n De resulterande cellerna fyller nu skrivomr\u00e5det fullst\u00e4ndigt och hj\u00e4lper oss i bakgrunden vid placeringen av objekt s\u00e5v\u00e4l som vid best\u00e4mning av storlekar. Till exempel flyttas bilder eller rutor nu i rastercellsteg: den minsta bilden eller den minsta rutan har storleken av en rastercell; st\u00f6rre bilder \u00e4r alltid en multipel av rastercellerna.<\/p>\n Generellt g\u00e4ller: Ju mindre cellstorlekar, desto flexiblare \u00e4r man med utformningen, men desto mer kaotisk kan f\u00f6rdelningen av objekt bli. Vid f\u00f6r sm\u00e5 rasterceller, g\u00e5r nyttan av rastret f\u00f6rlorad.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Ett exempel ska f\u00f6rtydliga ber\u00e4kningen av skrivomr\u00e5det. Det visar ocks\u00e5, att du inte alltid kan r\u00e4kna exakt p\u00e5 millimetern, men ist\u00e4llet borde du h\u00e5lla ditt skrivomr\u00e5de och utformningsrastret flexibelt. Vi utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6ljande antaganden:<\/p>\n Pappersformat:<\/strong> 200\u00a0x\u00a0280\u00a0mm Enligt ovanst\u00e5ende skrivomr\u00e5desutkast \u00e4r v\u00e5r planerade, ungef\u00e4rliga typomr\u00e5desh\u00f6jd i exemplet mellan 210 och 230\u00a0mm. Konkret b\u00f6r det enligt\u00a0linjekonstruktion<\/a>\u00a0bli en typomr\u00e5desh\u00f6jd p\u00e5 225.<\/p>\n Nu delar vi denna h\u00f6jd p\u00e5 225\u00a0mm genom 12 punkter i grundlinjerastret, dvs. 4 236\u00a0mm, vilket ger 53,11. Men vi beh\u00f6ver en exakt multipel av grundlinjerastret. Allts\u00e5 rundar vi av 53 rader och minskar typomr\u00e5desh\u00f6jden till 53 * 4,236 = 224,5\u00a0mm.<\/p>\n F\u00f6r 53 linjer finns det 6 rasterf\u00e4lt med respektive 8 rader vardera plus en rad med mellanrum. Vi har allts\u00e5 6 rasterf\u00e4lt * 8 rader = 48 rader plus 5 rader mellanrum = 53 rader = 224,5\u00a0mm.<\/p>\n Kort mellanfacit \u2013 f\u00f6r v\u00e5r sida har vi nu ber\u00e4knat f\u00f6ljande v\u00e4rden:<\/p>\n Hur stort \u00e4r nu huvud- och fotsteget? Detta framg\u00e5r av f\u00f6ljande ber\u00e4kning: Stegproportioner enligt\u00a0Fibonacci<\/a>: 55,5\u00a0mm \/ 8 * 5 = 34,7\u00a0mm f\u00f6r fotsteget; 20,8\u00a0mm f\u00f6r huvudsteget; alternativt anv\u00e4nder vi stegproportionerna i\u00a0Linjekonstruktion<\/a>, som ger 37,1\u00a0mm f\u00f6r fotsteget och 18,4\u00a0mm f\u00f6r huvudsteget.<\/p>\n <\/a><\/p>\n I\u00a0Adobe InDesign<\/a>\u00a0fastst\u00e4lls skrivomr\u00e5det genom att ange stegbredden, som i InDesign kallas f\u00f6r kanter. Inmatningen g\u00f6rs antingen direkt i b\u00f6rjan, n\u00e4r filen skapas eller senare n\u00e4r filen \u00e4r \u00f6ppen.<\/p>\n Om du g\u00f6r inmatningen senare, b\u00f6r du vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 vilka sidor som \u00e4r aktiva, n\u00e4r du \u00f6ppnar dialogrutan, eftersom endast stegen p\u00e5 de \u00f6ppnade sidorna \u00e4ndras!<\/p>\n Om du vill ange alla sidor i ditt dokument, dubbelklickar du p\u00e5 en provsida i paletten Sidor, aktiverar sedan den andra exempelsidan f\u00f6r ett dubbelsidigt dokument och \u00f6ppnar sedan dialogrutan f\u00f6r inmatning av kanter via menyn\u00a0Sida<\/span>\u00a0>\u00a0Marginaler och spalter<\/span>.<\/p>\n Rasterf\u00e4lten kan skapas med hj\u00e4lplinjer. Alternativt kan du skapa ljusa rektanglar, som du b\u00e4st placerar p\u00e5 ett separat lager och sp\u00e4rrar dessa. D\u00e4rmed kan de visas n\u00e4r som helst som ett placeringshj\u00e4lpmedel och g\u00f6mmas vid f\u00f6rhandsvisning.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Under vissa omst\u00e4ndigheter ska skrivomr\u00e5det och utformningsrastret uppfylla specifikationerna. Detta \u00e4r vanligtvis fallet, n\u00e4r delar av inneh\u00e5llet har fasta m\u00e5tt, vilket \u00e4r fallet med annonser. Annons\u00f6ren s\u00e4ljer till exempel en annons med en fast bredd och h\u00f6jd, som designern m\u00e5ste integrera i sitt skrivomr\u00e5de. I b\u00e4sta fall motsvarar det minsta displayformatet sedan en rastercell och de st\u00f6rre displayerna flera rasterceller. I praktiken \u00e4r det emellertid vanligtvis tv\u00e4rtom och rastercellerna ska baseras p\u00e5 annonsens h\u00f6jd- och breddproportioner.<\/p>\n <\/a><\/p>\n Eftersom skrivomr\u00e5det inte alltid \u00e4r s\u00e5 enkelt att utforma f\u00f6r nyb\u00f6rjare, har vi skapat n\u00e5gra f\u00f6rlagor i alla ber\u00e4kningstyper som en InDesign-fil. Du kan ladda ned dem gratis h\u00e4r: Nyckeldata:<\/p>\n Skrivomr\u00e5desf\u00f6rlagor gyllene snitt:<\/strong><\/p>\n Ladda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de A4<\/a><\/p>\n Ladda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de 200 x 280 mm<\/a><\/p>\n F\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de diagonal-\/linjekonstruktion:<\/strong><\/p>\n Ladda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de A4<\/a><\/p>\n Ladda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de 200 x 280 mm<\/a><\/p>\n F\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de talserie:<\/strong><\/p>\n Ladda ned f\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de A4<\/a><\/p>\n Ladda ned f\u00f6rlaga-skrivomr\u00e5de 200 x 280 mm<\/a><\/p>\n F\u00f6rlagor-skrivomr\u00e5de ny tilldelning:<\/strong><\/p>\n\u00d6versikt \u00f6ver skrivomr\u00e5de-metoder<\/h2>\n
\n
\nDen mest klassiska metoden, som h\u00e4rstammar fr\u00e5n ren\u00e4ssansen, kallas ”gyllene snittet”. Sidof\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r det gyllene snittet kan anv\u00e4ndas f\u00f6r olika rumslayouter, liksom f\u00f6r best\u00e4mning av skrivomr\u00e5det eller f\u00f6r valet av pappersstorlek. Fibonacci-talserien \u00e4r n\u00e4ra relaterad till gyllene snittet.<\/li>\n
\nI linjekonstruktionen arbetar man med diagonaler, som vid f\u00f6rsta anblicken verkar vara avskr\u00e4ckande matematisk, men senast n\u00e4r den tredje anv\u00e4ndningen skakats ur \u00e4rmen representerar den ett bra alternativ till det gyllene snittet.<\/li>\n
\nH\u00e4r tj\u00e4nar nummerserien 2:3:4:5 eller 2:3:4:6 som ett hj\u00e4lpmedel f\u00f6r att definiera stegens proportioner.<\/li>\n
\nNiodelningen \u00e4r ett annat bepr\u00f6vat s\u00e4tt att snabbt och enkelt komma till m\u00e5let, men resultatet \u00e4r inte utan vidare skalbart.<\/li>\n<\/ul>\nSkrivomr\u00e5de-grundl\u00e4ggande<\/h2>\n
<\/a>Skrivomr\u00e5de med gyllene snitt och Fibonacci<\/h2>\n
<\/a>Skrivomr\u00e5de med linjekonstruktion<\/h2>\n
<\/a>Plan B<\/h3>\n
<\/a>Skrivomr\u00e5de med talserie<\/h2>\n
Skrivomr\u00e5de med niodelning<\/h2>\n
<\/a>Utformningsraster<\/h2>\n
Horisontell indelning<\/h3>\n
<\/a>Vertikal underdelning<\/h3>\n
Rasterceller<\/h3>\n
<\/a>Ett skrivomr\u00e5de-exempelr\u00e4kning<\/h2>\n
\nFlytande text:<\/strong> 9 punkter teckenstorlek, 12 punkter radavst\u00e5nd<\/p>\n\n
\n280\u00a0mm (pappersh\u00f6jd) \u2013 224,5\u00a0mm (satsh\u00f6jd) = 55,5\u00a0mm \u00f6ver f\u00f6r huvud- och fotsteget.<\/p>\n\n
<\/a>Generera utformningsraster i InDesign<\/h2>\n
<\/a><\/a>Skapa Raster i InDesign<\/h3>\n
Speciella fall<\/h2>\n
\n
Skrivomr\u00e5de-f\u00f6rlagor<\/h2>\n
\n
Downloads<\/h3>\n