- \n
- Vad \u00e4r priselasticitet?<\/a><\/li>\n
- Skillnad mellan priselasticitet i utbud och efterfr\u00e5gan<\/a><\/li>\n
- Hur ber\u00e4knas priselasticiteten?<\/a><\/li>\n
- Hur anv\u00e4nds priselasticitet?<\/a><\/li>\n<\/ul>\n
<\/a><\/p>\n
Priselasticitet – definition<\/h2>\n
Direkt priselasticitet<\/strong> \u00e4r enligt Gabler Wirtschaftslexikon<\/a> det ”f\u00f6rh\u00e5llande som m\u00e4ter f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den relativa<\/em> f\u00f6r\u00e4ndringen av efterfr\u00e5gan p\u00e5 en vara<\/strong> och den relativa<\/em> f\u00f6r\u00e4ndringen av priset<\/strong> p\u00e5 samma vara som utl\u00f6ser den (och i det avseendet, i motsats till korspriselasticitet, direkt)”.<\/p>\n
En krosspriselasticitet<\/strong> inneb\u00e4r d\u00e4remot enligt Gabler ”m\u00e5ttet p\u00e5 den procentuella f\u00f6r\u00e4ndringen av f\u00f6rs\u00e4ljningen av en vara vid en prisf\u00f6r\u00e4ndring av en annan vara. Vid ett starkt substitutionsf\u00f6rh\u00e5llande mellan tv\u00e5 produkter finns det vanligen en (starkt) positiv korspriselasticitet, dvs. att priss\u00e4nkningen av en produkt medf\u00f6r en minskning av f\u00f6rs\u00e4ljningen av en liknande produkt […]”.<\/p>\n
I enklare termer avser ”direkt priselasticitet” i varje fall en enstaka vara vars pris \u00e4ndras<\/strong>. Den ”korsvisa priselasticiteten” visar hur prisf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r en produkt p\u00e5verkar en annan produkt vars pris \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrat. F\u00f6ljande g\u00e4ller f\u00f6r b\u00e5da: Jo mer k\u00f6pbeteendet f\u00f6r\u00e4ndras, desto h\u00f6gre priselasticitet<\/strong>.
\n<\/a><\/p>\nMellan utbud och efterfr\u00e5gan<\/h2>\n
Det \u00e4r inte bara konsumenterna utan \u00e4ven leverant\u00f6rerna som reagerar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrade marknadspriser. D\u00e4rf\u00f6r talar vi b\u00e5de om priselasticitet f\u00f6r efterfr\u00e5gan<\/strong> och priselasticitet f\u00f6r utbudet<\/strong>.<\/p>\n
Priselasticitet f\u00f6r efterfr\u00e5gan<\/h3>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller efterfr\u00e5gepriselasticitet, som \u00e4r ett mycket mer aktuellt \u00e4mne \u00e4n utbudselasticitet, unders\u00f6ker vi hur konsumenterna reagerar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrade priser. I princip leder en prish\u00f6jning<\/strong> till att efterfr\u00e5gan sjunker. En priss\u00e4nkning<\/strong> \u00f6kar efterfr\u00e5gan. I det h\u00e4r fallet visar direkt priselasticitet<\/strong> oss med hur m\u00e5nga procent efterfr\u00e5gan p\u00e5 varan i fr\u00e5ga f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n
Om vi fastst\u00e4ller ett v\u00e4rde p\u00e5 mer \u00e4n 1 \u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 denna vara elastisk<\/strong>. Om v\u00e4rdet \u00e4r mindre \u00e4n 1 \u00e4r efterfr\u00e5gan inelastisk<\/strong>. Det inneb\u00e4r att priset f\u00f6r\u00e4ndras mer \u00e4n efterfr\u00e5gan. Konsumenterna reagerar d\u00e4rf\u00f6r lite eller inte alls i sitt k\u00f6pbeteende p\u00e5 en prisf\u00f6r\u00e4ndring. Typiskt sett \u00e4r detta fallet med baslivsmedel och andra n\u00f6dv\u00e4ndiga varor. Undantag kan dock f\u00f6rekomma, vilket Giffenparadoxen (se ruta) visar. Man talar om perfekt oelastisk<\/strong> n\u00e4r det best\u00e4mda v\u00e4rdet \u00e4r noll.<\/p>\n
\nGiffenparadoxen<\/strong><\/span><\/p>\n
Paradoxen i Giffen-fallet<\/strong> \u00e4r att konsumenterna reagerar annorlunda p\u00e5 en pris\u00e4ndring \u00e4n vad som verkar logiskt. Under den skotske ekonomen Robert Giffens livstid under 1800-talet fick h\u00f6gre br\u00f6dpriser fattiga m\u00e4nniskor att k\u00f6pa mer br\u00f6d \u00e4n tidigare.<\/p>\n
Anledningen \u00e4r att de otrygga arbetarna inte l\u00e4ngre hade r\u00e5d med kompletterande dyrare livsmedel som mj\u00f6lk och k\u00f6tt p\u00e5 grund av pris\u00f6kningen. Eftersom de praktiskt taget bara levde p\u00e5 br\u00f6d \u00f6kade efterfr\u00e5gan p\u00e5 br\u00f6d trots det h\u00f6gre priset. Br\u00f6d \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en av de s\u00e5 kallade Giffen-varorna<\/strong>.<\/p>\n
Robert Giffen ans\u00e5gs l\u00e4nge vara upphovsmannen till beskrivningen av detta beteende. Detta har sedan dess ifr\u00e5gasatts, men paradoxen f\u00f6rblir f\u00f6rknippad med hans namn.<\/p>\n<\/div>\n
F\u00f6rutom den direkta priselasticiteten som n\u00e4mns ovan p\u00e5verkar indirekt priselasticitet<\/strong> eller krosspriselasticitet<\/strong> ocks\u00e5 efterfr\u00e5gan. H\u00e4r handlar det om en prisf\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r en annan vara som p\u00e5verkar v\u00e5r egen produkt. I detta sammanhang talar vi om komplement\u00e4ra varor<\/strong> som kompletterar v\u00e5r vara och ers\u00e4ttningsvaror<\/strong> som ers\u00e4tter v\u00e5r vara.<\/p>\n
Effekten \u00e4r vanligtvis f\u00f6ljande: Om priset sjunker \u00f6kar efterfr\u00e5gan p\u00e5 denna vara och samtidigt efterfr\u00e5gan p\u00e5 s\u00e5dana varor som kompletterar den. Exempel: En priss\u00e4nkning p\u00e5 skor kommer inte bara att \u00f6ka f\u00f6rs\u00e4ljningen av dessa, utan \u00e4ven f\u00f6rs\u00e4ljningen av skosn\u00f6ren, skokr\u00e4m, borstar och skosp\u00e5r.<\/p>\n
Omv\u00e4nt kommer en prish\u00f6jning endast att \u00f6ka efterfr\u00e5gan p\u00e5 substitutionsvaror, dvs. konkurrerande produkter. I vilken utstr\u00e4ckning korspriselasticiteten spelar in beror i h\u00f6g grad p\u00e5 tillg\u00e5ngen p\u00e5 de kompletterande och ers\u00e4ttande varorna.<\/p>\n
Priselasticitet i utbudet<\/h3>\n
Detta handlar om hur utbudet reagerar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i marknadspriserna. Priselasticiteten visar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan pris- och utbudsutvecklingen. Normalt sett \u00f6kar utbudet av en viss vara ocks\u00e5 n\u00e4r priset p\u00e5 den varan \u00f6kar, och n\u00e4r priset sjunker minskar utbudet i motsvarande grad.<\/p>\n
\u00c4ven h\u00e4r \u00e4r 1 det magiska talet. Om v\u00e4rdet \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n detta har vi att g\u00f6ra med ett oelastiskt utbud, om v\u00e4rdet \u00e4r h\u00f6gre \u00e4r det ett elastiskt utbud. Om utbudet \u00e4r oelastiskt reagerar leverant\u00f6rerna knappt p\u00e5 prisf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n
Reaktionen beror ocks\u00e5 p\u00e5 hur mycket kapacitet som utnyttjas. N\u00e4r kapaciteten \u00e4r fullt utnyttjad kan produktionen till exempel inte \u00f6kas med kort varsel. Om leverant\u00f6rerna inte reagerar alls talar vi om ett helt oelastiskt utbud. Dessutom kan strategiska \u00f6verv\u00e4ganden ligga till grund f\u00f6r detta.
\n<\/a><\/p>\nBer\u00e4kna priselasticitet<\/h2>\n
Som n\u00e4mnts indikerar ett v\u00e4rde p\u00e5 mer \u00e4n 1 h\u00f6g priselasticitet och ett v\u00e4rde p\u00e5 mindre \u00e4n 1 l\u00e5g priselasticitet. Vi ber\u00e4knar detta f\u00f6rh\u00e5llande genom att dividera den procentuella f\u00f6r\u00e4ndringen i efterfr\u00e5gan med den procentuella f\u00f6r\u00e4ndringen i priset.<\/p>\n
![\"En](\"https:\/\/www.onlineprinters.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2023\/05\/Formel_Preiselastizitaet-scaled-1.jpg\")
<\/p>\nFormel f\u00f6r priselasticitet<\/h3>\n
Den enklaste formeln f\u00f6r att ber\u00e4kna priselasticiteten<\/strong> f\u00f6r efterfr\u00e5gan ser ut som i figuren.<\/p>\n
- \n
- E = elasticitet<\/li>\n
- p = pris<\/li>\n
- Q = efterfr\u00e5gad eller levererad kvantitet<\/li>\n
- \u0394<\/span><\/span> = procentuell f\u00f6r\u00e4ndring<\/li>\n<\/ul>\n
\u0394<\/span><\/span>p ber\u00e4knas genom att subtrahera det ursprungliga priset fr\u00e5n det nya priset.
\n\u0394<\/span><\/span>Q ber\u00e4knas genom att subtrahera den ursprungliga kvantiteten fr\u00e5n den nya kvantiteten.
\nDen andra divisionen inneh\u00e5ller det ursprungliga priset och kvantiteten.<\/p>\nPriselasticitet – exempel<\/h3>\n
Anta att vi s\u00e4ljer handdukar f\u00f6r 3 euro styck. Av dessa gick 300 \u00f6ver disk varje m\u00e5nad. Efter en prish\u00f6jning till 5 \u20ac s\u00e4ljs endast 200. D\u00e5 ser ber\u00e4kningen av elasticiteten ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
((300 – 200) : (5 – 3)) x (3 : 300) <\/strong>= 0,5<\/strong>.<\/p>\n
V\u00e4rdet ligger l\u00e5ngt under 1, vilket inneb\u00e4r att efterfr\u00e5gan \u00e4r oelastisk. Priset f\u00f6r\u00e4ndras d\u00e4rf\u00f6r mer \u00e4n kvantiteten. Detta inneb\u00e4r att priset inte har en s\u00e5 stark effekt p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen. Om vi antar att den s\u00e5lda kvantiteten minskar till 100 genom pris\u00f6kningen n\u00e5r vi ett v\u00e4rde p\u00e5 1. Om kvantiteten minskar \u00e4nnu mer \u00e4r efterfr\u00e5gan elastisk.
\n<\/a><\/p>\nAnv\u00e4ndning i praktiken<\/h2>\n
Varje f\u00f6retagare som bedriver en strategisk marknadsmix som en del av sin prispolitik<\/strong> b\u00f6r v\u00e4gledas av priselasticiteten. Helst skulle insikterna om detta redan anv\u00e4ndas vid prisbildningen. Naturligtvis bygger dessa inte p\u00e5 grundarens egna erfarenheter, men de kan baseras p\u00e5 konkurrenternas observationer och marknadsunders\u00f6kningsdata.<\/p>\n
Dessa tv\u00e5 punkter spelar ocks\u00e5 en roll i det fortsatta f\u00f6rloppet, eftersom de alltid kompletterar den interna kunskapen. Exakt kunskap om priselasticitet hj\u00e4lper till med en ny strategisk inriktning om t.ex. f\u00f6rs\u00e4ljningen utvecklas annorlunda \u00e4n v\u00e4ntat. F\u00f6retagarna kan allts\u00e5 i f\u00f6rv\u00e4g relativt exakt uppskatta hur kunderna kommer att reagera p\u00e5 pris\u00e4ndringar. De kan d\u00e4rmed ber\u00e4kna att den totala oms\u00e4ttningen inte blir l\u00e4gre \u00e4n tidigare vid en prish\u00f6jning p\u00e5 grund av sjunkande f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n
Graden av priselasticitet beror ocks\u00e5 p\u00e5 typen av varor. I allm\u00e4nhet har lyxvaror en mycket mer priselastisk effekt \u00e4n dagligvaror som man inte kan avst\u00e5 fr\u00e5n. St\u00f6rre utrymme f\u00f6r en strategisk prispolitik erbjuder d\u00e4rf\u00f6r produkter och tj\u00e4nster som man inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver i sig eller \u00e5tminstone i en premiumversion.<\/p>\n
- Skillnad mellan priselasticitet i utbud och efterfr\u00e5gan<\/a><\/li>\n